Jeec

Charlie ramlade ner för skötbordet idag. Justine kom in med min telefon...skulle ta den...sen poff var han på golvet. Blev rädd, arg och ledsen. Men jag gav han alvedon och la honom. Han hade inte sovit på hela dagen heller. Men han vaknar till efter en stund och blöder från ena örat. Då fick jag panik. Ringde sjukvårdsupplysningen. Hamnade i kö, messade Henrik om situationen. Han kommer hit här. Vi ger Charlie mat och låter han vila en stund. Sen åker han in till akuten med honom. Dom blir kvar där. Efter några timmar så får jag mess från Henrik. Då har dom bestämt att Charlie ska bli inlagd. Han har förmodligen fått en skallbasfraktur. Det blöder inte från örat, utan från huvudet. Dom lägger in honom. Han har inte fått några andra men som dom kan se. Och det är ett bra tecken. Nu så sover han som en liten gris. Och han mår bra efter omständigheterna. Efter en läkare kollat han på barnkliniken imorgon kan han åka hem, såvidare det inte dyker upp nåt under natten. Så förhoppningsvis får jag hem min bebis imorgon.
Som ni kanske förstår har jag gråtit, panikat och chock skrattat mig igenom denna kväll. Inte kul när man vet att det hade gått att undvika och att det var man själv som stod där. Fy fan. Det är ångest i sin jobbigaste form!!!

Tack i alla fall för er som ikväll har stöttat och visat att jag är en bra mamma ändå. Alla gör misstag. Även jag.
Jobbigt bara när ens barn får lida.


Men han sover ju som sagt gott och inga tecken visar på att jag inte får hem min lilla älskling imorgon.